Alger på matbordet

Många av oss associerar kanske tång och alger med exotiska rätter eller främmande matvanor, men sanningen är att dessa marina växter före­kommer lite varstans i Östersjöns vikar och sund – och skulle kunna finnas med på våra mattallrikar.

Men vad säger smaklökarna? För de flesta av oss kan det kännas lite främmande att äta alger, fastän det finns mycket att vinna på det. Något som Viktor Eriksson och Joel Lindholm, två unga visionärer med passion för hållbarhet, vill ändra på. Tillsammans driver de företaget Under Ytan. De har tidigare fått finansiering genom Östersjö­projektet för deras tester av undervattens­odlingar vid Björkskär i Ålands skärgård.

Duon bakom företaget menar att blåstång, tarmtång och rödslick passar utmärkt till matlagning. Den sistnämnda sorten har en kraftig doft av tryffel.

– Om du kokar upp dem snabbt får du en mjukare konsistens. Sedan är det gott att fräsa dem i lite olivolja eller smör och krydda med salt. Så mycket mer behövs inte, säger Viktor Eriksson som också är kock till yrket.

Han låter sig även inspireras av det asiatiska köket, som har en lång tradition av alger i sin mat. I Japan nämns användningen av nori, som är en typ av tång, i skriftliga källor så tidigt som under 700­talet.

– Men jag har även testat att kombinera traditionella nordiska smaker med algerna. Blåstång fungerar exempelvis utmärkt med crème fraiche och rödlök eller picklade på samma sätt som löksill.

Detta bjuder han ofta på under olika event när Under Ytan presenterar sin verksamhet. De har även tagit fram drycker av alger.

– Det finns såklart de som är skeptiska men överlag tycker folk att det är både gott och spännande.

Även om alger på många sätt är lika växter på land, så har de exempelvis inga rötter, stammar, blad eller blommor, utan sitter fast med en fäst­platta på sten eller annat hårt material och suger upp näringen direkt ur vattnet.

När Under Ytan skördar algerna plockas aldrig mer än en tredjedel av blåstångs ruskorna. De resterande delarna får fortsätta föröka sig. Det är viktigt att skörden sker i friskt och rörligt vatten långt bort från hamnar, badplatser och industrier, där det finns risk för utsläpp. I åländska vatten finns det inte några giftiga sorter, men det är viktigt att plocka dem vid rätt tid på året.

– Vi skördar under de kallare månaderna på året. På sommaren finns den blågröna algblomningen och mer bakterier i vattnet. En annan utmaning i Östersjön är att vi har is på vintern. Då är det svårt att komma åt algerna, säger Joel Lindholm.

Liksom fisk och skaldjur är alger en färsk­vara, vilket har sina utmaningar. De flesta torkar därför algerna direkt efter skörd.

Alger innehåller många nyttiga mineraler och spårämnen såsom magnesium, zink, järn och är liksom fisk och skaldjur en naturlig källa till jod. De är även fiberrika, har antiinflammatoriska egenskaper och innehåller protein.

– Tills mer forskning är gjord har vi valt att inte fokusera så mycket på hälso­aspekterna, men vi brukar säga att precis som det är bra att äta annan havsmat är det nyttigt att äta alger, säger Viktor Eriksson.

Alger används även inom kosmetika, djurfoder och mediciner och det har även gjorts försök med förädling av alger, som exempel vis ett veganskt tonfiskalternativ.

Det var under coronapandemin, när Viktor Eriksson var permitterad, som han och Joel Lindholm började fundera på varför ingen gör något med algerna i Östersjön. Nyfikenheten ledde fram till att de under ett år grottade ner sig och lärde sig allt om alger.

Nu flera år senare har de en rad sam­arbetspartners och har kommit en bra bit på vägen med sina olika projekt att utreda hur de kan restaurera havsmiljöer med hjälp av algodling och på samma gång hitta hållbara, smakrika och näringsrika råvaror.

– Projektet är fortfarande i sin linda, men i framtiden hoppas vi ha kommit långt med vår vision att få Östersjön att må bättre, säger Joel Lindholm.

Text Liz Lindvall & Foto Tiina Tahvanainen
Artikel från Ålandsbanking nummer 2 Höst/Vinter 2024