Bankens hållbara investeringar

I dag pratar man inom företagsvärlden mycket om hållbarhet. För mycket? Någon kanske tycker det och suckar Mycket snack, lite verkstad. Men faktum är, Mycket snack och mycket verkstad ligger närmare sanningen. – Jag ser att allt fler storbolag satsar på att bjuda in intressenter så att ledningen kan presentera bolagets hållbarhetsarbete på djupet. En annan trend är att de som ansvarar för investerarrelationer i allt högre grad är mycket kunniga om bolagens hållbarhetsarbete. Det här en signal om att hållbarhet börjar bli en normal och viktig del av bolagens vardag, säger förvaltaren Anna-Stina Wiklund på Ålandsbanken som också leder koncernens ESG-kommitté (se faktaruta här intill).

Aningen tillspetsat kan vi säga att man i finansbranschen traditionellt har föredragit att utstråla en självsäkerhet som gränsar mot kaxighet, Vi vet vad vi gör så lita bara på oss. Men hållbara investeringar handlar om frågor som kräver både en rejäl nypa självkritik och kunskap som inte alltid funnits i de traditionella finanshusen. – Kunskapsjakten pågår för fullt, det händer så mycket inom hållbarhetsområdet. Samtidigt tvingar komplexa frågor vår bransch till en dialog med omvärlden. Det är en dialog som inte kan vara kosmetisk utan måste vara engagerad – vi ställs ju till svars för varje beslut vi fattar. Ingen kan slinka undan med läpparnas bekännelse. Som ett exempel nämner Anna-Stina Wiklund vilka diskussioner fossila bränslen har gett upphov till på Ålandsbanken. Att helt kategoriskt utesluta sådana investeringar behöver inte vara det vettigaste. – Uteslutning är ett väldigt enkelt sätt. Men då stjälper man problemet i någon annans famn, någon äger ju alltid de här bolagen. Jag kan se att det i många fall är mer ansvarsfullt att investera och sedan vara en aktiv investerare som påverkar bolagsledningen. Men kan mindre aktörer i Norden verkligen påverka internationella storbolag? Faktum är att det i dag är fullt möjligt.

– Det blir allt vanligare att institutionella investerare går samman för att slå ett slag för hållbar utveckling. Det gör man bland annat genom engagemang i påverkansbolag som Institutional Shareholder Services och GES (Global Engagement Services). Fördelarna är inte bara den gemensamma kraften. Minst lika viktig är den globala analys och omvärldsbevakning som påverkansbolagen erbjuder. Om en fondförvaltare i dag skulle påstå att de själva sköter all hållbarhetsanalys i sina investeringar skulle de sannolikt bli utskrattade. – Världen och hållbarheten är så komplexa helheter att det krävs expertis för att dra rätt slutsatser. På Ålandsbanken jobbar vi med analysbolaget Sustainalytics. De har cirka 100 analytiker som övervakar hållbarheten i bolag världen över.

Mängden bolagsinformation ökar explosionsartat. Men om du inte vet vilken data som är relevant för ett bolag så spelar det ingen roll om du har en eller tusen analytiker stående i givakt. – I allt högre grad handlar det om vaska fram de parametrar som kan bidra positivt eller negativt till aktiekursens utveckling, säger Anna-Stina Wiklund. En föregångare är den amerikanska organisationen SASB (Sustainability Accounting Standards Board) som erbjuder såväl institutionella investerare som småsparare möjlighet att hugga sig fram i informationsdjungeln. – När du hittar det som är väsentligt i ett bolag har du kommit långt. Allt handlar ju om att du vill kunna lita på bolaget du väljer att investera i.

Ännu för några år sedan var det vanligt att man strödde på lite gröna aktier i en portfölj – man köpte sig gott samvete. Men för många har polletten fallit ner, hållbarhet är en smart placering. Anna- Stina Wiklund påpekar att forskning visar varierande resultat på avkastningsutvecklingen när hållbarhet är en faktor vid val av investeringar. Det finns både positiva resultat som visar att avkastningen är högre men det finns också forskning som ger vid handen att det inte gör någon skillnad om man beaktar hållbarhetsfrågor eller inte. – Men ingen forskning visar egentligen att det skulle kosta att ta hållbarhet i beaktande. Däremot vet man i dag att bolag som satsar på hållbarhet har lägre kapitalkostnader. Bolag som tar hållbarhet på allvar har alltså möjlighet att låna billigare pengar än bolag med högre hållbarhetsrisk. Och det låter ju rättvist. För som Anna-Stina Wiklund säger, det finns inte en enda placerare i världen som vill lägga sina pengar i bolag som riskerar att bli lika skandaliserade som Enron eller BP. – På sätt och vis kan det stora intresset för hållbarhet ses som en skyddsmekanism mot just sådana obehagliga överraskningar. Varför göra riskabla placeringar om du kan vara på den säkra sidan?

Fördelen med hållbarhet är att det till syvende och sist handlar om konkreta frågor. Var och en av oss klarar av att formulera en åsikt om till exempel barnarbetskraft, jämlikhet och miljöförstöring. Det gäller bara att ge sig själv tid att fundera igenom sina prioriteringar. – Mitt tips är att du som placerare går tillbaka till den riskanalys du förmodligen gjort och också tittar på din placeringshorisont. Sedan är det dags att ställa sig en fråga: Vad är viktigt för mig? Och det är en hälsosam övning, säger Anna-Stina Wiklund. Hennes andra tips är att ställa sin förvaltare mot väggen. – Min fingertoppskänsla är att det i dag är svårt att hitta förvaltare som inte skulle se på världen ur ett hållbarhetsperspektiv. Men vi är inte alltid så bra på att förklara hur vi resonerar, många av de här frågorna är ju också nya för oss. Däremot tar branschen stora kliv framåt och jag är övertygad om att hållbarhetsfrågor om tio år är en så självklar del av varje sund investeringsstrategi att man klassar hållbarhet som en hygienfaktor.

Ålandsbanken följer FN:s principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI). Granskningarna av bolagens sociala och miljömässiga ansvarstagande, så kallade ESG-faktorer, görs med utgångspunkt från FN:s riktlinjer.

Några exempel ur Ålandsbankens hållbarhetsstrategi:

• Följer en bäst-i-klassen-modell och prioriterar de bolag i varje bransch som har högsta hållbarhetsbetyg. Man utesluter bolag inriktade på spel, tobaks- och alkoholprodukter, vapen och pornografi.
• Har tagit fram koldioxidintensiteten i sina fonders innehav. Målsättningen är att ständigt minska CO2-intensiteten i koncernens verksamhet. Från 2018 publiceras ESG-poängen och CO2-intensiteten för Ålandsbankens fonder i en separat årsredovisning.
• Har implementerat ESG-data i fondförvaltningen. Ambitionen är att ligga inom de två bästa kvartilerna inom gruppen av motsvarande fonder. Detta har uppnåtts för alla egna aktiefonder.
• Är aktiv i samhällsdebatten genom diskussioner inom flera nätverksforum för hållbara investeringar. Dessutom har representanter från Ålandsbanken deltagit i Finance Finlands Climate Change Indicators Working Group, där man diskuterat hur branschen kan bidra till 2-gradersmålet.
• Ålandsbankens fonder ingår sedan 2017 i den svenska placerartjänsten Hållbarhetsprofilen som enkelt och tydligt visar hur en fond tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning.

Artikel från Ålandsbanking nr 1/2018 (publicerad 04.07.2018)

Text: Joakim Enegren