Dagen då det blev roligt att spara

100 Dagen Då Det Blev Roligt Att Spara

Dinosaurier, hjältar och drömmar om framtiden

2016

Det borde aldrig ha gått vägen. Oddsen att den svenska spar- och placeringstjänsten Dreams skulle se dagens ljus är snudd på obefintliga, i alla fall om man följer den traditionella handboken för bankverksamhet. Men den boken intresserade inte Henrik Rosvall och Johan Hemminger i Stockholm när de hade insett att världen behövde ett nytt sätt att uppmuntra till sparande, inte fler sätt att lyfta konsumtionskrediter.

Sparande? Det är väl ett ämne som banker rimligtvis borde kunna på sina fem fingrar? Nja, av födsel och ohejdad vana har banker genom åren talat till de redan frälsta.

– Vad finns det för den breda massan? Vad finns för dem som är oengagerade och tycker det är svårt att spara, frågar de båda grundarna av Dreams.

Ursprunget till deras drivkraft hittar vi i explosionen av konsumtionslån som skedde 2010. Snabba sms-lån ökade lavinartat, i synnerhet bland dem som i högsta grad borde hålla sig borta från sådana lån.

– De unga lyfte de här lånen och köpte saker som byggde deras identitet. Men snabba lån skapar ett ohälsosamt beteende som rotar sig och som gör att konsumenterna inte kommer att kunna få en ekonomiskt hälsosam livsstil, säger vd Henrik Rosvall.

Han och Hemminger hade insett att ifall de skulle lyckas skapa en sparrevolution måste de vända upp och ner på hur banktjänster utvecklades.

– Dreams är ett resultat av att vi byggt ett team som speglar den breda allmänheten. De flesta banker rekryterar ekonomer och jurister som tycker att pengar och juridik är ganska enkelt och rationellt. Då blir det svårt att sätta sig i någon annans situation. Men det kan vi göra, vi har byggt upp vår organisation med folk som har ett helt annat perspektiv än vad en bank har, säger Johan Hemminger, Dreams operativa chef.

Ändå stod det klart att de behövde en bank för att ge sin dröm luft under vingarna. Dreams skulle stå för användarupplevelsen medan någon med en banklicens i bakfickan skulle ta hand om den juridiska biten och den knepiga bankteknologin. Det föll på Henrik Rosvalls ansvar att klura ut ifall lagstiftningen för den finansiella sektorn tillät ett koncept som möjliggjorde Dreams. Först blev det tummen ned.

– De jurister jag pratade med sade Nej, den här branschen är reglerad. Du kommer inte att kunna driva bank utan att vara bank, du kan inte erbjuda spartjänster utan nödvändiga tillstånd.

Förmodligen är det något sådant man ska säga för att få en entreprenör att gå igång på alla cylindrar. Rosvall gick hem med Finansinspektionens regelverk på 800 sidor under armen. Han började läsa och bygga hypoteser. Till slut hade han en idé som han ville dryfta med en laglärd.

– Tillsammans med advokaten Karin Claesson tog vi fram en lösning. Sedan kunde jag börja träffa banker, närmare bestämt 54 stycken, säger Rosvall.

Bankerna var långt ifrån ointresserade, de flesta han träffade hyllade Dreams-visionen. Sedan blev det ändå stopp. Rosvall och Hemminger fick lära sig hur storbankerna ser på världen.

– På en storbank sade man Vi vill verkligen göra det här och vi kan starta integrationsarbetet om två år. Jag svarade Vi är egenfinansierade, vi kommer att vara döda om två år om ni ska hålla på så här. Då föreslog banken att de skulle köpa oss. Men vi ville ju driva vårt eget bolag, inte bli en kugge i deras stora maskineri. Det skulle ha dödat vår kreativitet och allt vi stod för, säger Rosvall.

Att stå för något. Att ha gemensamma värderingar. Det var egentligen det man letade efter. Som Johan Hemminger säger:

– Jag kände ganska fort att oavsett hur kreativt det juridiska upplägget än kunde bli med en samarbetspartner så var det avgörande till syvende och sist att kemin stämde.

Och teamet på Dreams ville ju rädda en hel generation från konsumtionskrediter. Ett ädelt uppdrag som krävde långsiktighet av en bankpartner. Det är nu i berättelsen man är frestad att se några skärgårdsbor rida in på vita hästar till sång av en gospelkör.

– Men den första gången fick vi faktiskt nej av Ålandsbanken. Budet blev att de hade liknande planer på gång, säger Rosvall.

Då och där kunde han ha avpolletterat tanken om en partner från skärgården. Det gjorde Rosvall ändå inte. Det fanns för mycket som stämde. De båda bolagens målgrupper var olika så det fanns ingen risk för att man kannibaliserade på kunderna, dessutom hade Ålandsbanken ett rykte om sig att vara en hederlig bank och med det egna IT-bolaget Crosskey hade man teknikmuskler att spänna, trots bankens blygsamma storlek.

– Jag tyckte Ålandsbanken var en så himla bra bank för oss så jag gav mig inte. Jag lyckades få till ett möte med deras finansdirektör Jan-Gunnar Eurell och för oss på Dreams kom han att bli vår hjälte, säger Henrik Rosvall.

Finansdirektörer har en tendens att vara krassa med siffror och undvika affärsupplägg där grundinvesteringen inte kan räknas hem på kort tid. Men Eurell såg längre än så.

– Vi delade en värdegrund. Jag tror han gillade att Dreams inte handlade om att sätta folk i skuld och tjäna snabba pengar utan att vi ville hjälpa dem till ett hälsosammare ekonomiskt beteende, säger Rosvall.

Den gynnsamma personkemin fortsatte som en röd tråd genom de efterföljande mötena med vd Peter Wiklöf och Heidi Wik som ledde Crosskeys Banking-avdelning.

– Det var Jan-Gunnar, Peter och Heidi som såg till att det hände. Det fanns något av en finsk mentalitet över dem, att man inte pratar så jäkla mycket, istället gör man. Det har varit ganska kännetecknande för vårt samarbete, säger Henrik Rosvall.

Och där har han en hälsning till alla storbanker.

– En bank-vd måste välja och fråga sig: Ska jag tillhöra dinosaurierna och tjäna så mycket pengar jag hinner tills det tar slut eller ska jag anpassa mig efter det nya och vara en del av framtiden?

Dreams lanserades 2016. I juni 2018 gick Ålandsbanken in som delägare och i oktober samma år utsågs Dreams till en av världens bästa fintech-innovatörer av den internationella revisionsbyrån KPMG och riskkapitalbolaget H2 Ventures.

Sanningen om Ålandsbanken

100 berättelser genom 100 år

Joakim Enegren
Med bidrag av Annika Lundqvist, Leo Löthman och Teo Tuominen.
Foto: Det spelar ingen roll om du har en liten eller stor dröm. Varje dröm är viktig. Christian Gustavsson.

Vill du bli en del av våra nästa hundra år?