Efter katastrofen i New York

Förslaget till den nya banklagen 1931 slog ner som en bomb i Mariehamn. Lagstiftarna ville chockhöja kraven på bankernas egna kapital. För Ålands Aktiebank skulle lagen innebära att aktiekapitalet måste fördubblas. Hur lösa den utmaningen? Det var bara att glömma den vackra tanken att ålänningarna skulle gå man ur huse för bankens skull, man hade fullt sjå med att klara sig igenom den internationella depressionen efter börskraschen i New York 1929.

Det fanns krasst sett bara en kandidat för rollen som räddare, Helsingfors Aktiebank som redan satt på ca 19 000 av de 50 000 aktierna i Ålands Aktiebank. Och med tanke på hur många besvikna aktieägare man hade på Åland fanns det risk att direktören Alarik ”Bankslukaren” Nystén på Helsingfors Aktiebank skulle kamma hem majoriteten av de åländska aktierna.

Helsingfors Aktiebank hade haft god aptit. År 1931 hade man fem banker under bältet, bland annat Unionbanken som ålänningarna hade haft att göra med under den första vågen av svårigheter 1920–1925. Helsingfors Aktiebank ägde nu 43,6 procent av Ålands Aktiebank och några alternativ till en emission fanns inte.

Det är då den klassiska hjälten gör sitt inträde i dramat. En gentleman som inte darrade på manschetten. Välkommen, sjöfartsrådet Gustaf Erikson!

100 berättelser genom 100 år

Joakim Enegren
Med bidrag av Annika Lundqvist, Leo Löthman och Teo Tuominen.
Foto: Helsingfors Aktiebanks ståtliga huvudkontor i centrala Helsingfors ritades av arkitekt Pauli Blomstedt och det stod klart 1929. Museiverket.