Ålandsbankens klimatmål – klimatneutralitet, nettonoll och klimatkompensation

Beräkningen av klimatavtrycket görs med stöd av Greenhouse Gas-protokollet (GHGP), som är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser. Det innebär att man delar in växthusgaserna i tre olika kategorier, så kallade scope 1, 2 och 3: utsläpp som sker i den egna verksamheten (direkta), utsläpp från exempelvis inköpt elektricitet och värme (indirekta) samt övriga indirekta utsläpp såsom inköpt material, avfallshantering och affärsresor som organisationen inte äger eller kontrollerar. För att kunna följa vår utveckling på hållbarhetsområdet är möjligheten att kunna mäta och målsätta våra avtryck helt avgörande.

I december 2021 fastställdes hela Ålandsbankenkoncernens kort- och långsiktiga klimatmål. Klimatmålen omfattar såväl moderbolaget Ålandsbanken Abp som dotterbolagen Ålandsbanken Fondbolag Ab och Crosskey Banking Solutions Ab Ltd och innebär följande:

1. Vi ska minska våra CO₂-utsläpp med 50 % fram till år 2030 jämfört med år 2021.

2. Vi ska vara klimatneutrala senast år 2035 i linje med Finlands klimatpolitiska beslut.

3. Vi ska nå nettonollutsläpp år 2050.

Fokus i vår klimatstrategi kommer att ligga i att vi succesivt kan minska växthusgasutsläppen med mål både på årsbasis och långsiktigt. Vi är medvetna om att det inte kommer att reducera alla utsläpp direkt. En viktig del klimatstrategin är därför att inkludera klimatkompensation för den del av utsläpp vi inte lyckas undvika. Därför har vi beslutat att från och med 2021 klimatkompensera för den del av våra CO₂-utsläpp som är kopplade till vår egen verksamhet, som vi idag kan mäta. Dessa inkluderar direkta utsläpp som genereras av verksamheten genom exempelvis fordon, samt indirekta utsläpp från produktion av elektricitet, värme och kyla samt transport, avfall, tjänsteresor och så vidare.

Tillsammans med Compensate, en finsk ideell startup som jobbar med klimatkompensation, har vi tagit fram en kompensationsportfölj som kompenserar de utsläpp för vår egen verksamhet som redovisas för år 2021. Compensates modell med en dynamisk kompensationsportfölj minskar risker som enskilda projekt kan ha, utan att kompromissa med integriteten i hela portföljen.

För att säkerställa både klimatintegritet och faktisk påverkan har Compensate ett högt krav på hållbarhet, som bygger på tre pelare:

1. nära samarbete med forskarsamhället

2. mycket selektiv kompensationsportfölj och

3. inbyggd överkompensation, för att garantera verklig minskning av minst 1 ton CO2 för varje ton CO₂-kompensation.

• Portföljen är dynamiskt sammansatt av flera projekt för att maximera positiv klimatpåverkan och minska risker som enskilda projekt kan ha.
• 80 % av portföljen består av projekt som reducerar och lagrar växthusgaser.
• 20 % av portföljen består av innovationsprojekt, det vill säga ny teknik för att exempelvis fånga in och lagra koldioxid.
• Portföljen innehåller en inbyggd överkompensation för att garantera verklig minskning av koldioxid.
• Portföljen bidrar starkt till att upprätthålla biologisk mångfald och minska socioekonomisk utsatthet.
• Portföljen bidrar till samtliga FN:s 17 mål för hållbar utveckling.

Enkelt uttryckt tillåter klimatkompensation individer, organisationer och nationer att stödja miljöprojekt runt om i världen för att balansera sina egna koldioxidavtryck.

Klimatneutral betyder att mängden CO₂-utsläpp man släpper ut i atmosfären är densamma som mängden CO₂-utsläpp man minskar från atmosfären. Klimatpåverkan är då alltså neutral. Företag kan använda sig av olika metoder för att bli klimatneutrala.

Efter att man nått sina långsiktiga utsläppsminskningsmål, dvs minska sina utsläpp så mycket det går kan man neutralisera de återstående oundvikliga utsläppen och nå nettonoll. Därtill uppmuntras företag att ta steget längre än sina nettonollmål genom att hjälpa till att hejda klimatförändringarna utanför sin värdekedja, till exempel genom att stödja koldioxidprojekt såsom skogsbevarande eller återplantering av träd.

De flesta nationella och internationella klimatmålen siktar på nettonoll till antingen 2030 eller 2050. För att nå det måste utsläppen minska, men det är också absolut nödvändigt att kompensera och binda utsläppen för att nå målen.

Här kan du läsa mer om Compensate.