Vad den ärliga viljan får till stånd

Professor Anders Richtnérs tvivel ökade ju mer han hörde av presentationen våren 2016. Och visst var det rätt att han förhöll sig sunt kritisk, det han tog del av kunde stämplas som orealistiskt eller helgalet.

– Min första tanke när jag hörde om Östersjöprojektet och Åland Index var Wow, här har vi en aktör som vill göra skillnad. Min nästa tanke var Men vänta lite, kan och bör en bank göra det här? säger Richtnér vid Handelshögskolan i Stockholm.

Det finns flera förklaringar till att Ålandsbanken blev den första bank i världen som mäter sina kunders koldioxidavtryck. Dels hade bankens tidigare arbete kring understöd av miljöprojekt blivit en tungrodd process, dels hade de interna diskussionerna kring hållbarhetsfrågor fött idén om ett mer övergripande miljöengagemang. Detta föregicks av en chockerande båttur sommaren 2014.

– Jag var ute och seglade i Skärgårdshavet när jag såg sörjan av alger i vattnet. Den synen blev en väckarklocka för mig, säger bankdirektör Anne-Maria Salonius, chef för Ålandsbanken Finland.

Snart var en ostoppbar trio i full gång: Salonius, bankens administrativa chef Tove Erikslund och deras samarbetspartner Mathias Wikström på kommunikationsbyrån RBK. Att brinna för sitt uppdrag är en sliten fras men i det här fallet är den berättigad. Deras övertygelse och entusiasm smittade av sig på alla de mötte.

– Vi drevs framåt av en otrolig energi och vår vilja var ärlig, vi ville börja bidra till att rädda Östersjön, säger Anne-Maria Salonius.

Ordspråket Ingen kan stoppa en idé vars tid har kommit beskriver träffande trions framfart. Bland annat ställde en professionell jury upp för Östersjöprojektets innovationstävling, kreditkortsbolaget Mastercard gick med på en unik design av det miljövänliga Östersjökortet och revisionsbolaget KPMG ställde sina experter till förfogande så att mätinstrumentet Åland Index kunde förverkligas.

Att tiden verkligen hade kommit för den här formen av företagsaktivism fick man snart bevis för. Knappt hade Östersjöprojektet lanserats så började banken få inbjudningar för att presentera projektet för olika FN-organ.

Intresset var stort och genuint från omvärlden. Dessutom erbjöd Ålandsbanken allt sitt arbete som en öppen plattform. Vem som helst kunde haka på – Det är serverat, kom och ta för er! Där ser Tove Erikslund ändå en utmaning.

– Ålandsbanken är en liten organisation och internationellt sett är vi en minimal organisation. Därför kunde vi på kort tid övertyga både ledning och medarbetare om att Östersjöprojektet var något värt att satsa tid och pengar på. Jag har all respekt för att det tar längre tid för ett internationellt storbolag att komma till skott, bara man sedan gör det helhjärtat. Det är enda sättet att lyckas, oavsett hur stort eller litet företaget är.

Och vad gjorde professor Anders Richtnér? Jo, när han hade försäkrat sig om att Östersjöprojektet var allvar skred han till verket. Med sin kollega professor Emma Stenström sammanställde de fallstudien Bank of Åland – Solving the Global Challenge of Oceans. Det arbetet presenterades 2016 för de studerande i samband med kursen Global Challenges Contextual Studies på Handelshögskolan i Stockholm.

– Jag lockades å ena sidan av den globala utmaningen och det uppenbara behovet av att finna en lösning, å andra sidan av frågan om en bank är den som ska skapa en lösning, säger Richtnér.

100 berättelser genom 100 år

Joakim Enegren
Med bidrag av Annika Lundqvist, Leo Löthman och Teo Tuominen.
Foto: Treklövern som inga Nej kunde stoppa. Fr v Anne-Maria Salonius, Mathias Wikström, Tove Erikslund. Viktor Fremling.