Vindkraft – framtidens energikälla

Vindkraft har människan använt sig av lika länge som vi har kunnat sätta upp segel i vinden. I över 2000 år har vindkraftdrivna maskiner använts bland annat för att driva kvarnar, pumpar och segelfartyg. Vindkraftens historia börjar dock egentligen långt innan antiken, men det var först under antiken som man började använda sig av vinden för att få mekanisk kraft. Till exempel använde man vindkraft till bevattning i det babyloniska riket. Europas första vindkvarnar byggdes i slutet av 1100-talet. Vind var en av de viktigaste energikällorna ända fram till slutet av 1800-talet, varefter andra energikällor började ta över vindens roll som den viktigaste energikällan. Av de nordiska länderna har både Sverige och Danmark redan i slutet av 1800- och i början av 1900-talet använt vindkraft för att producera el lokalt. På den finska landsbygden och speciellt på svenskspråkiga orter har man använt vindkvarnar för att producera energi och pumpa vatten. I dag används vindkraft huvudsakligen för elproduktion.

Vindens rörelseenergi omvandlas till energi med hjälp av vindturbinernas roterande vingblad. Varje vindkraftverk har tre blad med en längd av omkring 80 meter och som är fastsatta i en så kallad turbinaxel. Bladens rotation startar sedan i sin tur igång en generator som producerar energi. För att det ska fungera och för att bladen överhuvudtaget ska börja snurra, krävs det att det blåser minst 3 m/s. Den maximala effekten nås då det blåser runt 13 m/s. Man skulle kunna tro att den senaste tidens alla stormar varit bra, men faktum är att vindkraftverken stängs av helt och hållet vid hård blåst för att på så sätt förhindra alla former av slitage.

Vindkraftverken grupperas ofta i så kallade vindkraftparker, som sedan placeras antingen på land, vid kusterna eller ute på öppet hav. De allra mest gynnsamma förutsättningarna kan man hitta vid kusterna, uppe på högre höjder eller en bit ut i havet. Ungefär 60–70 procent av vindelen produceras under årets sex kallaste månader. Under vintermånaderna blåser det avsevärt mycket mer och luftens densitet är högre, och därmed får man då ut mer energi från samma luftvolym. Idag är kapaciteten i Finlands största anläggningar över 5 MW. I framtiden kommer enskilda vindkraftverk att växa, särskilt de som byggs till havs, så att anläggningarnas kapacitet kan bli långt över 10 MW.

Trots en kraftig energieffektivisering inom olika sektorer, såsom bättre isolerade byggnader, energieffektiv stadsplanering och smartare industriella processer, bedöms elförbrukningen öka rejält i Finland de kommande årtiondena, allt eftersom fossila bränslen inom industri-, transport- och uppvärmningssektorn ersätts med el. En omfattande elektrifiering av Finlands ekonomi uppskattas öka elbehovet med mer än en femtedel fram till 2035. Fram till 2050 uppskattar man att den årliga elförbrukningen i Finland kommer att fördubblas från den nuvarande nivån.

För att Finlands klimatmål ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt, krävs att fossila bränslen ersätts med rent producerad elektricitet inom industri, trafik och uppvärmning. Vindkraft, som är Europas snabbast växande energiproduktionsform, spelar en betydande roll för att klimatmålen ska kunna uppnås. El som produceras med vindkraft ger inga utsläpp till luft, mark eller vatten. I hur hög grad användningen av vindkraft påverkar utsläppen av växthusgaser beror på den elproduktionskapacitet som vindkraften ersätter. Elproduktionsanläggningarna drivs enligt driftskostnaderna; när el produceras med vindkraft ersätter den bränslefria vindkraften dyrare former av elproduktion. Med andra ord är vindkraft dessutom det billigaste sättet att täcka merparten av behovet av ren elektricitet.

Havsvindkraft är en typ av vindkraftverk som ligger i havsområden, där förhållandena är lämpliga för vindkraftsproduktion. Vindarna är i allmänhet kraftigare och jämnare till havs än på land. Ett havsbaserat vindkraftverk producerar betydligt mer än ett landbaserat vindkraftverk. Detta beror på att vindförhållandena är ungefär 25 % bättre till havs än på land, tack vare de större turbiner som används till havs. Ute till havs finns heller ingen terräng som stör vindens rörelse och därför behöver inte vindkraftstornen byggas lika höga som på land, vilket är en ekonomisk fördel. De flesta havsbaserade vindkraftverk byggs i grundare havsområden, vilket gör det lättare att förankra vindkraftverkets fundament på havsbotten. Bottniska viken lämpar sig särskilt väl för detta, eftersom området till stor del är mycket grunt.

I november 2021 ingick Ålandsbanken Fondbolag och vindkraftsbolaget OX2 en ömsesidig avsiktsförklaring för utvecklingen av ett havsbaserat vindkraftsprojekt – Noatun – söder om Åland. Projektet bidrar till att uppfylla Ålands, Finlands och Sveriges klimatmål samtidigt som det medför lokal nytta till Åland såsom arbetstillfällen, infrastruktur och utbildning. OX2 är utvecklare av projektet fram tills att det är färdigställt, medan Ålandsbanken Fondbolag fungerar som långsiktig delägare via fonder. För att finansiera bygget planerar bolaget att locka investerare, också från närområdet. Projektet ger även investerare i närområdet möjlighet att investera i utvecklingen av projektet. Av de vindkraftsparker som har sålts i Finland har majoriteten gått till utländska ägare och därmed också den ekonomiska nyttan av vindkraftsproduktionen.

Projekt Noatun, som fått sitt namn efter havs- och väderguden Njords hemvist i nordisk mytologi, är i en tidig projektfas. För grönt ljus krävs tillstånd av bland andra Ålands landskapsregering. En möjlig installation kan ske 2030. Färdigställt kan det bestå av cirka 250 vindkraftverk som ger 20 TWh per år, vilket mot-svarar den årliga elförbrukning för omkring 4 miljoner hushåll. Projektet omfattar förutom en havsbaserad vindpark en nätlösning för distribution av el till Åland, Sverige, Finland eller Estland.

• Tahkoluoto är den enda befintliga havsbaserade vindkraftparken i Finland: 10 st vindkraftverk med en kapacitet på 4,2 MW, total effekt på 42 MW Årlig produktion 0.16 TWh (terawattimmar)
• Det näst största havsbaserade vindkraftsprojektet under utveckling i Finland, Halla utanför Uleåborg och Brahestad: 160 st vindkraftverk Årlig produktion 12 TWh
• Dogger Bank (Storbrittanien), världens största havsbaserade vindkraftsprojekt under uppbyggnad: 270 turbiner, total kapaci-tet på 3600 MW Årlig produktion 18 TWh
• Olkiluoto 3 kärnkraftverket: Kapacitet 1600 MW Årlig produktion ca 13 TWh
• Ålandsbanken Fondbolag och OX2:s gemensamma Noatunprojekt: 250 vindkraftverk med en kapacitet på 20 MW, total kapacitet 5000 MW Årlig produktion 20 TWh

Text: Jenny Ruda / Foto: Nicholas Doherty on Unsplash
Källa: www.tuulivoimayhdistys.fi, Sitra, www.vattenfall.fi. www.vindkraften.se