ÅAB-koncernens övergång till IFRS-rapportering

ÅAB-koncernen kommer att publicera sitt första IFRS-bokslut per den 31.12.2005. Delårsrapporterna under 2005 kommer att uppgöras med tillämpning av de redovisnings- och värderingsprinciper som IFRS föreskriver. De väsentligaste effekterna Nedan redogörs för de preliminära effekterna som tillämpningen av IFRS- standarderna har på ÅAB-koncernens egna kapital och resultat för år 2004. En kalkyl över hur det egna kapitalet förändras vid övergången till IFRS presenteras per den 1.1.2004, 31.12.2004 och 1.1.2005. Informationen grundas på gällande IAS/IFRS-standarder vid upprättande av meddelandet. De väsentligaste effekterna av övergången är följande: . Differens mellan verkligt värde på tillgångar och pensionsansvar från pensionsstiftelsen . Värdering av huvudkontorsfastigheten . Värdering av derivatinstrument Koncernbokslutet kommer efter övergången till IFRS att omfatta fler företag än tidigare. Även sådana bolag som på basen av tidigare tillämpade redovisningsprinciper inte konsoliderats, ingår nu i koncernbokslutet. Detta innebär att ÅAB:s koncernbokslut vid ingången av år 2004 omfattar 19 fastighets- och bostadsbolag, 6 dotterbolag och 2 intressebolag. Frivilliga undantag enligt IFRS 1 som tillämpas Vid övergången till IFRS har ÅAB-koncernen valt att tillämpa följande frivilliga undantag som I FRS 1 tillåter: . Materiella och immateriella tillgångars anskaffningsvärde IFRS 1 ger möjlighet att använda verkligt värde i stället för anskaffningsvärde på materiella tillgångar vid övergången till IFRS. ÅAB-koncernen tillämpar detta undantag på huvudkontorsfastigheten. . Jämförelsesiffror för finansiella instrument Jämförelsesiffrorna för finansiella instrument beräknas inte retroaktivt enligt IFRS, utan dessa kommer att presenteras enligt tidigare bokslutspraxis, dvs. motsvarar de tidigare publicerade siffrorna. En separat avstämningskalkyl över förändringen i eget kapital visar vilken effekt tillämpningen av IFRS har på finansiella instrumenten i ingående balansen per 01.01.2005. . Uppdelning av sammansatta finansiella instrument Kapitallånet som Ålandsbanken emitterade 02.04.1997 är ett sådant sammansatt finansiellt instrument som enligt IFRS skall delas upp i ett egetkapitalinstrument och en finansiell skuld. Uppdelning görs inte retroaktivt utan visas i ingående balans 01.01.2005. Till den del kapitallånet redan konverterats till aktier har uppdelning inte gjorts. . Koncernredovisningen Förvärv verkställda före 1.1.2004 redovisas i enlighet med tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Per den 1.1.2004 finns ingen goodwill i koncernbokslutet. Ändringar i redovisnings- och värderingsprinciper till fö ljd av övergången till IFRS Materiella tillgångar Fastigheter i eget bruk Fastigheterna i eget bruk utgörs av direkta innehav och innehav via fastighets- och bostadsbolag. Fastigheter i eget bruk upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och nedskrivningar. För huvudkontorsfastigheten har man valt att tillämpa det undantaget i IFRS 1 som nämns ovan. Övergången till IFRS innebär att 5 ömsesidiga fastighets- och bostadsbolag konsolideras i ÅAB-koncernen enligt klyvningsmetoden, IAS 31. I samband med övergången till IFRS upplöstes i koncernbokslutet tidigare gjorda uppskrivningar i Ålandsbanken Abp mot uppskrivningsfonden och balanserad vinst. Aktiverade ombyggnadskostnader i hyrda fastigheter har i samband med ingående balansen bokförts på övriga fastigheter istället för bland immateriella tillgångar enligt tidigare bokslutspraxis. Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter innehas för att få hyresintäkter eller värdestegring. Förvaltningsfastigheterna utgörs av direkta innehav samt innehav via fastighetsbolag och bostadsbolag. Förvaltningsfastigheterna redovisas separat i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och nedskrivningar under materiella tillgångar. I resultaträkningen visas nettointäkt utan avskrivningar från förvaltningsfastigheter separat på egen rad. Övergången till IFRS innebär att 14 st fastighets- och bostadsbolag konsolideras i ÅAB-koncernen. Ömsesidiga fastighets- och bostadsbolag konsolideras enligt klyvningsmetoden, IAS 31, intressebolag enligt kapitalandelsmetoden, IAS 28 och dotterbolag enligt förvärvsmetoden, IAS 27. Leasingavtal Leasingavtalen indelas enligt IAS 17 i finansiella leasingavtal och övriga leasingavtal. Merparten av hyreskontrakten utgörs av finansiella leasingavtal. Tillgångar som leasats ut med finansiella leasingavtal tas vid avtalets ingång upp i balansräkningen som fordringar på allmänheten. Fordran redovisas till det belopp som motsvaras av leasingavtalets nettoplacering. Ränteintäkten som avtalet ger redovisas bland ränteintäkter enligt effektiv räntemetod. Nedskrivningsbehovet utvärderas löpande. Tillgångar som leasats in med finansiella leasingavtal tas vid avtalets ingång upp bland materiella tillgångar och motsvarande finansiell leasingskuld bland övriga skulder. Tillgångar redovisas vid ingång av leasingavtal till det belopp som motsvarar den leasade tillgångens verkliga värde eller det lägre nuvärdet för minimileasingavgifterna. Planmässig avskrivning görs utgående från den ekonomiska livslängden eller den kortare leasingperioden. Räntor för leasingskulden bokförs som räntekostnad enligt effektiv räntemetod. Nedskrivning bokförs efter i ndividuell bedömning av behovet. Ersättningar till anställda Pensionsansvar Pensionsskyddet för personalen har ordnats delvis genom försäkring och delvis via pensionsstiftelse (Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse, en sk. A-stiftelse). Enligt IAS 19 klassificeras planer för ersättningar efter avslutad anställning som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Under en avgiftsbestämd plan har arbetsgivaren inget ansvar efter att man har betalat försäkringsbolaget de försäkringspremier som hänför sig räkenskapsperioden. Under en förmånsbestämd plan har arbetsgivaren däremot pensionsansvar kvar även efter räkenskapsperiodens slut. I fråga om APL-försäkringen anses ålderdomspensionen som en avgiftsbestämd plan. Om ålderdomspensionen i stället har arrangerats via en pensionsstiftelse, anses den fonderade delen vara en förmånsbestämd plan och förutsätter försäkringsmatematiska kalkyler för att beräkna ansvarets storlek. Arbetsoförmögenhetspensionen är en förmånsbestämd plan men härvid handlar det inte om en förmån som kumuleras på basen av tjänstgöringstiden. På basen av sista meningen av IAS 19.130 redovisas den förväntade kostnaden när det inträffar en händelse som orsakar långvarig arbetsoförmåga. Det är ingen skillnad om arbetsgivaren har tagit en försäkring eller ordnat skyddet i en stiftelse. Detta betyder, att arbetsgivaren inte redovisar någon skuld för framtida arbetsofö rmögenhetsfall. Till den del det är fråga om försäkrade förmåner, redovisas försäkringspremierna som kostnad under det år, då arbetsprestationen fås. För pensionsstiftelsen redovisas skillnaden mellan pensionsansvaret och det verkliga värdet av de tillgångar som täcker ansvaret som skuld eller fordran i balansräkningen. Förändringen i skillnaden samt aktuariella vinster och förluster redovisas som pensionskostnad eller justering till pensionskostnad i resultaträkningen. ÅAB:s Pensionsstiftelse är stängd sedan den 30.6.1991. Finansiella instrument Fastställande av verkligt värde Det verkliga värdet för ett finansiellt instrument faställs antingen på basen av prisnoteringar på en fungerande marknad eller med hjälp av allmänt accepterade värderingsmetoder med beaktande av marknadsinformation relaterad till värderingsobjekten. Klassificering av finansiella instrument För värderingen klassificeras finansiella instrument i följande grupper: Finansiella tillgångar och skulder för handel I denna grupp ingår alla finansiella tillgångar och skulder som innehas för att ge avkastning på kort sikt. I denna grupp ingår även samtliga derivatinstrument, på vilka man inte tillämpar säkringsredovisning. Finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel redovisas i balansräkningen till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet red ovisas i resultaträkningen. I enlighet med IAS 39 skall alla derivatinstrument upptas i balansräkningen till verkligt värde, vilket avviker från den tidigare tillämpade bokslutspraxisen gällande säkringsinstrument. Värdering av ränteswappar, som tidigare behandlats som säkringsinstrument, får den största effekten. Ränteswapparna används i säkringssyfte, men uppfyller inte kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39. Derivatinstrumentens positiva verkliga värden redovisas som tillgångar i balansräkningen i posten "Derivatinstrument" och de negativa i posten "Derivatinstrument och övriga skulder som innehas för handel". Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen i posten "Nettointäkter från värdepappershandel". Samma principer tillämpas för inbäddade derivatinstrument. Låne- och kundfordringar Med finansiella tillgångar som klassificeras som låne- och kundfordringar avses tillgångar som uppkommit genom att överlåta pengar, tjänster, varor direkt till gäldenären. Låne- och kundfordringar upptas vid avtalsingång i balansräkningen till anskaffningsvärdet, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar av lån och fordringar bokförs vid behov på basen av en kundspecifik utvärdering samt en helhetsbedömning av låneportföljen. Investeringar som hålls till förfall Investeringar som hålls t ill förfall är räntebärande placeringar och redovisas till upplupet anskaffningsvärde med effektiv räntemetod. Nedskrivning av investeringen görs efter individuell prövning. Finansiella tillgångar som kan säljas Med finansiella tillgångar som kan säljas avses tillgångar som inte ingår i någon av ovannämnda grupper och inte är derivatinstrument. Tillgångarna i denna grupp redovisas initialt till anskaffningsvärde i balansräkningen, och värderas därefter till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i eget kapital i "fonden för verkligt värde". Vid avyttring bokförs värdeförändringen bort från fonden till resultaträkningen i egen post "Nettointäkter från finansiella tillgångar som kan säljas". Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Övriga finansiella skulder Övriga finansiella skulder upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet vid ingång av avtal, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Övrigt Inkomstskatt I IFRS-bokslutet presenteras alla latenta skattefordringar och skulder samt förändringar i dessa som hänför sig till skillnader i bokföringen och beskattning, om det förväntas att en skatt som beror på skillnaden realiseras i framtiden. De latenta skulderna och skattefordringarna beräknas enligt skattesatser som förväntas gälla när skatten materialiseras. Kapitalbase n Enligt Finansinspektionens tolkning av IFRS-effekterna på beräkningen av kapitaltäckningen, skall överskott som uppstår vid beräkning av pensionsåtaganden inte medtas i kapitalbasen. Fonden för verkligt värde med avdrag för skatteskuld medtas i övre supplementärt kapital. Det egna kapital som uppstått vid värdering av fastigheter enligt undantagsregeln i IFRS 1, medtas bland övre supplementärt kapital. Framtida utveckling av IAS 39 ÅAB-koncernen använder derivatinstrument för att skydda finansiella tillgångar och skulder mot värdeförändringar. I nuläget värderas alla derivatinstrument till verkligt värde, och värdeförändringar redovisas i resultaträkning då kriterierna i säkringsredovisningen enligt IAS 39 inte uppfylls. Resultateffekten redovisas under "Nettoresultat av värdepappershandel och valutahandel". Värdeförändringar antas medföra mera volatilitet i resultaträkningen jämfört med tidigare redovisningsprinciper. Koncernen följer noggrant med utvecklingen av den sk. "fair-value" optionen i IAS 39 och kommer att utvärdera huruvida förändringen kommer att möjliggöra värdering till verkligt värde av de skyddade balansposterna med resultatpåverkan. Detta skulle minska volatiliteten i resultaträkningen utan att tillämpa säkringsredovisning. Påverkan av övergången till IFRS Minoritetsandelar av kapitalet 389 532 532 IAS 19 Ersättningar till anställda ( 2 961 2 236 2 236 pensionsstiftelsen) IAS 32 Kapitallånet -9 820 -9 456 -9 456 IAS 32 Värdet på konverteringsrätt på 0 0 536 kapitallån IAS Huvudkontoret och effekt av tidgare 3 280 3 447 3 447 16/IFRS 1 okonsoliderade företag IAS 40 Förvaltningsfastigheter - effekt av -79 -107 -107 tidigare okonsoliderade företag IAS 17 Leasing - finansiell leasingtagare -31 -56 -56 IAS 27, Tidigare okonsoliderade dotter- och 94 100 100 28 intresseföretag IAS 39 Fond för verkligt värde - övervärde i tillgångar som 1 147 kan säljas IAS 39 Derivatinstrumnet -440 Påverkan av övergången till IFRS totalt -3 595 -3 836 -2 593 Egetkapital enligt IFRS 107 526 107 769 109 012 Kapitalbas enligt tidigare bokslutspraxis 106 774 119 996 119 996 Kapitalbas enligt IFRS 111 695 124 846 125 553 Kalkyl över förändringar i räkenskapsperiodens vinst 01.01. - 31.12.2004 Räkenskapsperiodens vinst enligt tidigare 11 092 bokslutspraxis IAS 40 Förvaltningsfastigheter -17 IAS 19 Ersättningar till anställda ( -1 149 pensionsstiftelsen) IAS 17 Leasing -32 IAS 27, Tidigare okonsoliderade dotter- och 8 28 intresseföretag IAS Avskrivningar på Huvudkontoret och -296 16/IFRS 1 konsolideringar IAS 12 Inkomstskatter 900 Påverkan av övergången till IFRS totalt -586 Räkenskapsperiodens vinst enligt IFRS 10 506