Grundregeln är att du behöver ha hembygdsrätt för att äga fastighet på Åland. Det finns dock ett antal undantag från denna regel. Om du till exempel har bott på Åland minst fem år kan du söka jordförvärvstillstånd från Ålands Landskapsregering för en viss fastighet. Ett annat exempel är arvssituationer där du alltid har rätt att ärva en fastighet av dina föräldrar. Det är även möjligt att ärva andra släktingar, men då med vissa begränsningar. Det kan i vissa fall även vara möjligt att få en fastighet som finns i släkten som gåva. Om du vill flytta till Åland för att bosätta dig här så kan du under vissa förutsättningar beviljas jordförvärvstillstånd för att äga en fastighet här. Om du inte har hembygdsrätt men funderar på att skaffa en fastighet på Åland lönar det sig att utreda lagstiftningen och se över möjligheterna för dig. Om läget är oklart är det även möjligt att få ett skriftligt förhandsbesked från Ålands landskapsregering.

Om ni är gifta men inte har barn ärver ni varandra. När den som lever längst av er går bort fördelas ert arv mellan bådas släktingar om ni inte skrivit något testamente. Om ni är gifta och har barn är det barnen som ärver. Om ni vill trygga varandra så att den som lever längst av er ska kunna leva ett så bra liv som möjligt behöver ni skriva ett testamente. Barnen har dock alltid rätt till sin laglott (laglott är hälften av arvet och förklaras närmare under nästa fråga)

Om du inte har barn får du testamentera din egendom till vem du vill. Om du har barn har de alltid rätt till sin laglott. Det innebär att de har rätt till hälften av värdet av din totala egendom. Du kan ändå testamentera egendomen till vem du vill, men om barnen yrkar på att få ut sin laglott kommer deras rätt att gå före testamentstagarens rätt.

Så länge du är frisk och förstår vad du gör bestämmer du själv över din egendom och fattar alla beslut. Om du däremot av någon anledning inte längre själv klarar av att fatta beslut kommer en intressebevakare att utses åt dig. En intressebevakare kan vara en allmän intressebevakare eller en till dig närstående person. Även om någon av dina närstående skulle åta sig rollen som intressebevakare så är det begränsat vad den personen får göra. Så länge som du är frisk och förstår vad du gör kan du upprätta en intressebevakningsfullmakt. I en intressebevakningsfullmakt kan du själv välja vem som ska vara din intressebevakare och ta hand om dig och även vilka möjligheter den personen ska ha. Genom en personlig intressebevakningsfullmakt som skräddarsys just för din situation kan du se till att både din ekonomi och din egendom, samt din vård och omsorg sköts så som du själv önskar. Intressebevakningsfullmakten träder i kraft först då en läkare intygat att du inte längre kan fatta egna beslut.

När man gifter sig kan det vara jobbigt att tänka på att äktenskapet en dag kan komma att upphöra. Det är ändå bra att redan då, eller i alla fall så länge ni är överens, tillsammans fundera igenom hur ni vill att er egendom ska fördelas när äktenskapet upphör, antingen genom skilsmässa eller dödsfall. Grundregeln är att den dag äktenskapet upphör ska ni dela lika på all egendom som är giftorättsegendom. Sådan egendom är all egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom kan endast uppstå genom ett äktenskapsförord eller ett skriftligt villkor i ett testamente eller gåvobrev. Det spelar alltså ingen roll om ni skaffat er egendomen innan ert äktenskap eller under tiden ni var gifta eller vem av er som har betalat för egendomen, den omfattas ändå av giftorätten. Om ni av någon anledning vill avvika från hälftenfördelningen bör ni upprätta ett äktenskapsförord i vilket ni kommer överens om att en del av eller all er egendom ska vara enskild egendom. Äktenskapsförord kan skrivas när som helst under äktenskapet och det måste registreras av behörig myndighet för att vara giltigt.